Matberedning och hushållning i Dalsland

Foto: Ola Erikson

I Dalslands allmoge kokades maten för det mesta. Mjölken hade också en central roll. Och äggost fanns lika mycket i Dalsland som i Bohuslän.

Sur mjölk, tätemjölk och kokad mat

Man lagade maten i kökets öppna spis. Något särskilt kök hade man inte i gammal tid. Rummet användes för alla hemmets funktioner; man lagade mat där, man intog sina måltider där, man sov där, vid behov slöjdade man där och man torkade sina kläder där.

Vid matlagning använde man järngrytor, i västra Dalsland ofta grytor av täljsten. Den mesta maten kokades. Kosthållet utgjordes i stor utsträckning av gröt, välling och soppa. Färsk mat åt man sällan.

Det gamla bondesamhället karaktäriserades av förrådshushållning, det vill säga matvaror skulle bevaras under lång tid. Animalier saltades eller torkades. I norra Dalsland förvarades de i särskilda bodar som stod på stolpar med utkragat övre parti för att minska råttornas tillträde. I bodarna fanns stora laggade kärl med nedsaltat kött eller sill. Torkade korvar och tunnbröd hängde på stänger i taket.

Mjölk var en viktig konsumtionsvara som man alltid drack sur efter att grädden avskilts. Av grädden gjorde man smör, en dyrbar artikel på marknaden. Ystning var en annan metod för att tillvarata mjölken. Att omvandla den till långmjölk eller tätemjölk var en annan och typiskt nordskandinavisk metod att bevara den för lång tid.


Senast uppdaterad: 2018-08-09 12:50