Stadsvandring - femte stoppet

Drottninggatan 30

Nu förflyttar vi oss till Drottninggatan 30, mitt emot Kyrkoplantaget, där ett av stadens vackraste trähus en gång stått - den Landqvistska gården.

Mannen som fått ge namn åt huset, Rudlof Landqvist, har starka kopplingar till den tidigare platsen. Landqvist, som var född i Örebro, kom till Vänersborg 1850 och här gifte han sig med Josefina Fredrika Sellberg - dotter till spegelmakare Sellberg på Residensgatan. Även Rudolf Landström var spegelmakare och tog så småningom över sin svärfars roll i staden. Han tillverkade nu inte endast speglar utan lampetter, tavelramar, spelbord, stuckaturer och gipsavgjutningar lämnade också hans verkstad. Förutom hantverket så ägnade sig Landqvist åt författarskap då han under pseudonymen "Dixi" utgav romanen "Duellen i Lockerudsskogen".

Huset äger flera intressanta historier. En solig septemberdag 1844 togs inne på gården Vänersborgs första fotografi, en så kallad daguerreotypi, av den kringresande fotografen Wilhelm Heinemann. Förmodligen var det någon välbeställd vänersborgare som lät ta sitt porträtt, vilket på dennna tid var mycket kostsamt.

På 1850-talet idkade man här också brunnsdrickning. Den brunn som fanns inne på gården hade sedan lång tid ansetts som hälsobringande och 1856 organiserades brunnsdrickandet av stadsläkare Molin då 86 personer deltog i en brunnskur. Betraktar man den lista över sjukdomar vattnet kunde lindra kan man inte annat än imponeras.

Den mest kände hyresgästen var den ledendariske björnjägaren Llewellyn Lloyd som bodde här med sina döttrar Sofia, Maria och Henrietta från 1861 till sin död 1876. Lloyd, som var en legend redan under sin livstid, hade en lägenhet som saknade motstycke. Vännen Fritz von Dardel har tecknat interiören som mer liknar ett naturhistoriskt museum. Inne på gården höll Lloyd tama rovfåglar i hägn. Under sina år på Landqvistska gården lade Lloyd mycket tid åt att arbeta som redaktör för sin sons, den afrikanske upptäcktsresanden Charles John Andersson, äventyrliga reseskildringar.

Under 1930-40-talen bodde här också författarinnan Kerstin Hård af Segerstad, ledamot i Samfundet De Nio. Hon drabbades emellertid av svår psykisk sjukgom och betraktades av samtidens vänersborgare som synnerligen excentrisk.

Rudolf Landqvist själv lämnade Vänersborg för Stockholm 1869 och drygt 100 år senare, i mars 1970 eldhärjades huset så illa att det fick rivas.

Fortsätt vandringen genom att klicka på bilden nedan:

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:51