Stadsvandring - fjortonde stoppet

Residensgatan. Foto: Okänd

Residensgatan

När man i dag ställer sig i samma position som fotografen en gång gjorde under tidigt 1900-tal och riktar kameran mot södra delen av Residensgatan kan man ännu fånga nästan samma motiv.

Vi har här en del av staden som bevarats förhållandevis intakt under de senaste dryga hundra åren. Residensgatan delar sig ju här i två grenar där denna del i vinkel svänger upp mot f.d. Fängelset. Gatsträckningen är här en rest av 1600-talets gamla befästningslinje.

När Vänersborg grundades på 1640-talet var det just en befäst stad. En vallgrav och en jordvall med palissad omgav den unga staden till skydd mot ärkefienden Danmark. Där fängelsetomten ligger var också staden starkast befäst. Där låg nämligen Skansen med förrådsbyggnader för ammunition och annat material till den garnison av soldater som var förlagda till Vänersborg. Här hade man också placerat ut kanoner man hämtat från Läckö slott.

Efter det att Vänersborg intagits av danska trupper redan 1644 sattes Per Larsson Stöltenhielm som kommendant här på Skansen. Under hans tid rustades befästnigarna upp - även om han själv såg dem som undermåliga.

Vid midsommartid 1676 kom så ett nytt danskt anfall mot Vänersborg under den s.k. Gyldemlöwefejden och då raserades alla försvarsanläggningar i grund för att aldrig återuppbyggas.

På samma plats restes istället ett Kronobageri 1749 efter ritningar av Carl Hårleman - en stor stenbyggnad omgiven av en hög stenmur. Bageriet hade nio ugnar som vid behov skulle förse trupper med bröd. På innergården fanns även stora förrådsbyggnader för militären.

På 1840-talet revs Kronobageriet för att ge plats åt det nya Länsfängelset som stod klart 1851, ett fängelse med plats för nära 100 fångar. Fängelset var i bruk till 1995 och ombyggdes därefter till lägenheter med inflyttning 2004. I källaren finns ännu kvar delar av Kronobageriets gamla källarvalv - troligen centrala Vänersborgs äldsta bevarade rum.

I bildens vänstra framkant skymtar Arbetareföreningens hus vilket 1896-97 uppfördes på den s.k. Pyhlssonska lyckan. Arbetareföreningen var en sammanslutnnig grundad bland stadens hantverkarkår för att främja bildnnig. I detta hus, som av Birger Sjöberg kallats "Vårt Föreläsningsinstitut" inrymdes möteslokaler, bibliotek och stor föreläsningssal. I denna sal hölls hösten 1898 den första filmvisningen i Vänersborg - "Edisons lefvande fotografier". Förevisningen väckte en enorm uppståndelse och folk ryggade och skrek högt då en häst kom framrusande på den vita duken.

Under namn Stora Biografen öppnade man reguljära filmvisningar från 1906 och ännu i dag, 118 år efter första filmförevisningen, visas film i samma lokal.

Fortsätt vandringen genom att klicka på bilden nedan:

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:52