Afrikanska fågelsalen

Här står närmare tusen fåglar från Sydvästafrika med en färgprakt utan like i museets kanske mest kända utställning. Ta del av fågelprakten och historierna om de upptäcktsresande som förde den hit.

I Vänersborg föddes en zoologisk forskartradition på 1830-talet med den invandrade excentriske engelske björnjägaren Llewellyn Lloyd som fascinerat jagade och samlade Vänerlandskapens fauna. Intresset överfördes till sonen Charles John Andersson vilken vid århundradets mitt blev en av dåtidens mest hyllade afrikanska upptäcktsresanden. Hans dramatiska och fängslande upptäckarskildringar från resor genom södra Afrika fångar läsare än i dag.

Traditionen fullföljdes av den unge slaktarsonen Axel W Eriksson vilken, efter att ha gått i lära hos Lloyd, tog tjänst som Charles John Anderssons assistent på dennes expeditioner. Efter Anderssons död kom Eriksson att fullfölja dennes zoologiska forskningar med kartläggande av Damaralandets fågelvärld. I Omaruru, i nuvarande Namibia, kom Eriksson 1869 att upprätta en handelsstation som blev centralort för en omfattande handel med elfenben, vapen, strutsfjäder och kreatur.

Den omfattande fågelsamlingen, monterad av Gustaf Kolthoff, skänktes av Eriksson till barndomsstaden Vänersborg 1883 och kom därmed att få avgörande betydelse för tillkomsten av Vänersborgs museum. Utställningen stod färdig i november 1888 och står ännu kvar. Det är idag Sveriges näst äldsta utställning.

Teckning med Llewellyn Lloyd med levande björn.

Få vet att Västsverige upptäcktes 1820 av en brittisk adelsman som skickade hem exotiska berättelser från denna trakt. Llewellyn Lloyd var ganska exotisk själv och kunde ses promenera på stadens gator ledande en levande björn i kedja.

Charles John Andersson, upptäcktsresande i Afrika under 1800-talet och den berömde brittiske storviltjägaren Llewellyn Lloyds kände son.

I den afrikanska samlingen finns en fågel med namnet Boubou. I Afrika kan man höra två fåglar sjungande duett med sådan skicklighet att man ofta uppfattar sången som om den kom från en enda fågel.

Trots sina långa ben, är det sin säregna flygförmåga som den långbenta trappen vill visa upp när den flyger över öppna marker i Afrika.

Jacana, dessa storfotade fåglar från Afrika kan fördela sin tyngd så att de kan gå på näckrosblad på sin jakt efter fisk. Två arter går att betrakta i den afrikanska fågelsalen.

Sekreterarfågel. Foto: Ann-Charlott Öberg

Det finns en fågel i Afrika som inte räds den svarta mamban. I den Afrikanska utställningen kan du se sekreterarfågeln med sina höga ben och långa ögonfransar.

I den afrikanska fågelsamlingen hittar vi en planktonätande fågel - Flamingon. I Afrika lever den i saltvattensjöar och vattenansamlingar.

Olika arter vävarfåglar. Foto: Lennart Andersson

Tänk er ett hyreshus för fåglar. Så kan det se ut i Afrika när vävarfåglarna bygger sina bon.

Få fåglar samspelar med människan. Några fågelarter från sydvästra Afrika, gör just detta. De är honungsvisare.

Som glittrande juveler flyger de fram från blomma till blomma. I Afrika kallas de Solfåglar och flera arter finns att återse i den Afrikanska fågelsalen.