Naturaliesamlingarna
De naturhistoriska samlingarna på Vänersborgs museum har sina rötter i Wenersborgs läroverk och i en upptäcksresande adlig engelsman som upptäckte Västsverige på 1820-talet.
Llewellyn Lloyd- zoolog, folklivsforskare och kvinnokarl
Naturaliesamlingarna på Vänersborgs museum har sin grund i zoologisk forskartradition av unikt slag som tog sin början omkring 1830 när den brittiske zoologen, björnjägaren och folklivsforskaren Llewellyn Lloyd (1792-1876) flyttade till staden. För folket i Vänersborgstrakten kom Lloyd mestadels att göra sig känd som excentrisk björnjägare och stor kvinnokarl – historierna om hans liv och leverne blev många och långlivade. För den brittiska publiken var han i stället mer av en upptäcktsresande i Sverige. I flera omfattande bokverk beskrev han den svenska faunan, naturen, jakterna och folklivet. Skildringarna lästes med stort intresse i Storbritannien och en av de mer intresserade läsarna var Charles Darwin.
Sonen Charles John Andersson
Lloyd son Charles John Andersson (1827-1867) fostrades av sin far i Vänersborg och lärde av honom grunderna i zoologin. Om Sverige var det exotiska land som Lloyd ville upptäcka var det Afrika som hägrade för Andersson. Under 1850-60-talen blev han en av Europas främsta upptäcktsresande i södra Afrika och skrev prisade reseskildringar vilka gavs ut i såväl Sverige som Storbritannien.
Samlingar från Riksmuseet
Den apologistskola i Vänersborg där Andersson studerat omvandlades kring 1860 till läroverk. Samtidigt ville man från centralt håll verka för att höja nivån på naturundervisning i de svenska läroverken. En åtgärd var då att Kungl. Vetenskapsakademien skänkte dubbletter ur sina naturaliesamlingar vid Riksmuseet till svenska läroverk. I november 1860 fick så läroverket i Vänersborg ta emot en omfattande donation av såväl fåglar som däggdjur, fiskar och mineraler. Samlingen var så betydande att skolans rektor Carl Samuel Hultström ansåg den kunna vara till grund för ett naturhistoriskt museum.
Tankarna om ett museum kom dock att förverkligas först 1872. Året innan hade handelsmannen Adolf Andersohn (1820-1887) försett läroverket med en större gåva naturalier ur sina privata samlingar vilka tillsammans med de tidigare nu kom att utgöra stadens första museum öppet för såväl allmänhet som elever.
Den kända samlingen från sydvästra Afrika
Ett avgörande steg i lyftande av museets naturaliesamlingar gjordes 1883 då vänersborgaren Axel Wilhelm Eriksson (1846-1901) donerade omkring tusen fåglar, ägg, däggdjur och insekter från sydvästra Afrika, huvudsakligen från nuvarande Namibia, till staden. Eriksson var uppväxt i Vänersborg där han i ungdomen undervisats av Lloyd i zoologins grunder. Endast 19 år gammal reste han till södra Afrika där han först blev assistent åt Charles John Andersson för att efter dennes död fortsätta de zoologiska forskningarna samt driva en omfattande handelsrörelse.
Vänersborgs museum upprättas
Erikssons donation kom att bli startskottet för byggandet av Vänersborgs museum. På handelsmannen Adolf Andersohns bekostnad uppfördes 1885 ett ”Konst- och Naturhistoriskt” museum i Vänersborg. Här kom naturaliesamlingarna att få en dominerande plats och de användes flitigt i undervisningen.
Fler naturhistoriska samlingar
Under åren kompletterades samlingarna bland annat med insektssamlingar från Kamerun och Kongo, donerade av plantageägaren och zoologen Knut Knutsson respektive sjökaptenen Gottfrid Schagerström. Läroverksadjunkten Gustaf von Hackwitz donerade en omfattande insektssamling med internationell proveniens och läroverket utökade successivt sina samlingar av framförallt fåglar vilka införlivades i museets samlingar. Dominerande är även mineralsamlingarna vilka huvudsakligen grundar sig i donationerna från Vetenskapsakademien samt från Adolf Andersohn.
