Damara Dik-Dikantilop

Dik-Dikantilopen är mycket liten. Arten beskrevs vetenskapligt första gången 1880.

Denna antilop tillhör de minsta hovdjuren, obetydligt större än harar och har något längre bakben än framben. Ryggen sluttar ändå något bakåt eftersom bakbenen hålls böjda. Hanarna bär horn.

Det finns fem olika arter och den som representeras här kännetecknas av den något utdragna nosen och den vita ringen runt ögat.

Antilopen lever på savannen, gärna vid buskage där den äter växtdelar. Namnet dik-dik kommer av dess fågellikt ringande läte. På avstånd kan lätet nästan uppfattas som ett samtal.

Den ras som visas här beskrevs för första gången vetenskapligt år 1880 genom ett exemplar som Axel Eriksson skjutit och som i dag förvaras på British Museum. Det kan hållas för troligt att detta exemplar insamlades vid samma tillfälle.