Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Birger Sjöberg - Skaldens ungdomsår

Birger Sjöberg.

Skalden, diktaren och vänersborgaren Birger Sjöberg lämnade skolan utan studentexamen. I den handskrivna tidningen Frän drev han och några vänner hejdlöst med hemstaden och dess invånare.

Birger Sjöberg föddes i Vänersborg 1885 som son till manufakturhandlarna Gustaf och Anna Sjöberg. Födelsehemmet låg på Kronogatan 16, den så kallade boktryckargården, där stadens tidningstryckeri var beläget. Enligt den äldre brodern Gösta visade Birger tidigt tecken på musikalitet och hade därtill en god talang för att imitera människor han mött.

Birger Sjöberg hade dock svårt att lära ”på kommando” varför åren på Vänersborgs läroverk blev plågsamma. Han lämnade därför skolan 1899 utan studentexamen och tog istället arbete hos stadens fotograf, Karl Vikner. Samtidigt fick han utlopp för sin litterära förmåga i ungdomskretsen där Birger tillsammans med några vänner gav ut den handskrivna tidningen Frän. I Frän drev de unga tonårsgossarna hejdlöst med småstadslivet i allmänhet och med Vänersborg och vänersborgsprofilerna i synnerhet.

Efter ett år hos fotograf Vikner sändes Sjöberg av föräldrarna till Stockholm där han bland annat arbetade som guldsmedslärling. Samtidigt lyckades han få publicerat delar av sitt litterära material i tidningen Karbasen. Redan 1901 är han åter i Vänersborg och efter ett par år som typograflärling fick han tjänst som bodbiträde i Georg Nyströms Järn-, Färg- och Tapethandel vid torget.

Efter tre år hos Nyströms lämnade Birger Sjöberg för alltid Vänersborg år 1906 och flyttade då till Stockholm där han fick tjänst vid Stockholms Dagblad. Under de sista åren i Vänersborg hade Birger förälskat sig i en ung flicka vid namn Karin Lustine. Sommaren 1907 återvände Birger till barndomsstaden för några dagar då han samlat mod till vad som skulle bli ett av svensk litteraturhistorias mer omskrivna frieri. Karin sade nej och Birger lämnade besviken Vänersborg. Att Karin Lustine skulle vara Sjöbergdikternas Fridagestalt är att spänna bågen allt för långt men att hon varit del i inspirationskällan till några av de tidigare dikterna torde kunna stå klart.

Senast uppdaterad: 2017-01-17 13:58