Konst- eller kuriosaskåp

Foto: Lennart Andersson

Tänk att samla hela världen på ett ställe. På 1500 och 1600-talet samlade man kuriositeter i ett skåp, på Vänersborgs museum har man försökt samla hela världen i ett hus.

Skåp liknande detta tillverkades på kontinenten vid 1500-talets slut och under 1600-talet. De gjordes, så exklusiva som möjligt, av sällsynta träslag som ebenholts och försågs med inläggningar av elfenben, silver, sköldpaddskal, vackra stenar m.m. Den arkitektoniska uppbyggnaden hade drag av fantasteri med barockens hela formspråk. De många facken och lådorna rymde samlingar av olika slag: konstföremål, mynt, naturalier, nipper och kuriosa i största allmänhet. Sveriges mest kända konstskåp är det som Gustav II Adolf fick i gåva av Augsburgs borgerskap 1632 – Det underbara skåpet – och som i dag förvaras på Museum Gustavianum i Uppsala.

I övrigt inrymdes ofta 1600-talets samlingar i särskilda rum – så kallade kuriosakabinett, vilka ägdes av kungligheter, en välbärgad aristokrati och någon gång av vetenskapsmän.

När vi betraktar Vänersborgs museum med dess stora såväl geografiska som ämnesmässiga bredd i sina samlingar är steget inte långt till de gamla konstskålen - en strävan efter att famna och förstå världen.

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:50