Museihistoria - Lättläst

Foto: Anna Panser

När du kliver in i Mezzaninsalen på museet hälsas du välkommen av två herrar som betytt oerhört mycket för museet. I den här salen får du ta del av deras spännande livshistorier men också lära dig mer om samlandets historia.

Springpojken som blev handelsman och reste runt i världen

Berättelsen om hur museet kom till börjar med en liten pojke som hette Johan Adolf Andersohn. När han som fattig trettonåring kom till staden Vänersborg år 1833 fick han börja arbeta som springpojke för att få pengar till mat och tak över huvudet. Efter några år öppnade han en egen affär där han sålde många olika varor såsom kaffe, vaxljus och annat. Vad ingen kunde ana var att Adolf skulle komma att bli en av Vänersborgs rikaste män. Alla pengar fick han bland annat genom att sälja havre till England. Havren användes som mat till alla arbetshästar där.

Adolf var väldigt intresserad av konst och andra kulturer och han älskade att samla på saker. När Adolf hade börjat tjäna mycket pengar lämnade han över sin affär till sin bror och begav sig ut på spännande resor runt om i världen. Från alla resor tog han med sig souvenirer av olika slag. Det var saker han tyckte var vackra, märkliga, intressanta eller som inte fanns i Sverige. Eftersom museet ännu inte var byggt förvarade han allt i sitt hem. Ibland kunde han bjuda hem människor, som för en slant, fick komma och titta på alla spännande saker som han hade tagit med sig. Pengarna som han tjänade på det gav han sedan bort till välgörenhet. Adolf gav bort en stor del av sina pengar till välgörande ändamål. Han hjälpte till att bygga upp en skola men skänkte även pengar till fattigvården och kyrkan. Den sista donationen han gjorde till staden var Vänersborgs museum – det här huset fyllde han med delar av sina egna samlingar men även en stor fågelsamling från sydvästra Afrika som zoologen Axel Eriksson hade skänkt. Tyvärr hann Adolf aldrig se sitt museum färdigt eftersom han dog 1887 innan alla salar stod klara.

I Mezzaninsalen får du även se saker som inspirerade Adolf, hur han tänkte om hur museet skulle se ut och vad det skulle innehålla för saker. Bland annat inspirerades han av 1600-talets kuriosakabinett.

Ett kuriosakabinett var ett skåp eller ett rum med en samling märkliga saker som ofta ägdes av exempelvis adelsmän eller kungligheter. Skåpen var ofta prydda med konst och andra föremål. Att äga ett kuriosakabinett var ett sätt att försöka samla hela världen i ett litet skåp men också att visa för andra att man hade mycket pengar och att man hade råd att ge sig ut på resor i världen.

Slaktarsonen från Vänersborg som reste till Afrika

Axel Eriksson föddes 1846 i Vänersborg och var son till stadens slaktare. På den tiden var det ofta så att den äldsta av sönerna i familjen skulle ta över sin fars yrke men det ville inte Axel. Han var intresserad av lära sig mer om djur och framförallt ville han lära sig mer om fåglar - ornitologi.

Axel lärde känna en väldigt speciell man som hette Llewellyn Lloyd. Han var en välkänd zoolog och björnjägare som hade kommit till Vänersborg från England. Llewellyn blev som en lärare för Axel och lärde honom allt han kunde om zoologi men även hur man stoppar upp djur. Tillsammans gick de på små utflykter längs med Vänern där fågellivet var rikt.

Llewellyn hade flera barn men det var speciellt en som Axel fick höra många historier om. Det var upptäcktsresanden Charles John Andersson som gjorde olika expeditioner i Afrika. När Axel var 19 år gammal fick han chansen att arbeta som assistent åt Charles John i sydvästra Afrika, i det land som idag är Namibia. När Charles John dog efter två år valde Axel att stanna kvar i Afrika där han blev en rik handelsman men hans stora intresse var alltid fåglar. Innan Axel dog, 1901, samlade han in över 1000 fåglar som han sedan skänkte till museet. Fåglarna går än idag att beundra i den Afrikanska fågelsalen på museet.

I Mezzaninsalen får du även se vad som inspirerade Axel och hur han arbetade. I utställningen möter vi Carl von Linné och Charles Darwin som båda arbetade metodiskt och vetenskapligt.

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:50