Romantiken

Otto Hesselbom: Vårt land

I slutet av 1700-talet början av 1800-talet började romantiken blomstra. Med den återuppstod ett intresse för forntiden men också för den folkliga kulturen och de storslagna naturscenerna.

Den chauvinistiska göticism som uppstod under vår stormaktstid självdog med stormaktens undergång. I någon mån återuppstod den med det slutande 1700-talets romantiska idéer. Tidens mest kända uttryck för dessa nya ideal var bildandet av Götiska förbundet 1811. Detta var närmast ett patriotiskt sällskap som ville återuppväcka "de Gamble Göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne". Man intresserade sig inte bara för forntiden och främst vikingarna, utan även för bönderna. De ansågs som bärare av ett arv från hedenhös, ett arv som återklingade i visor, sagor och sägner. Här grundades alltså ett intresse för forntiden och den folkliga kulturen.

Två olika samlarfält utvecklades så småningom. Det första omfattade föremål, som redan tidigare hade rönt visst intresse. Det andra var allmogeföremålen som omkring 1870 började bli intressanta för museala samlingar.

1800-talets romantik fick en sista blomstring med nationalromantiken vid seklets slut. Den fick betydande genomslag i litteraturen, arkitekturen och inte minst i konsten.

Museets grundare Adolf Andersohn hade en nationalromantisk inspiration i sitt natur - och kulturbetraktande. Känsloinlevelsen var väl så viktig som förmedlingen av fakta.

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:50