Hare

Harar förekommer över hela världen förutom Antarktis. Deras bakben är långa och anpassade för löpning. Vissa arter av harar kan komma upp i topphastigheter på 80 km/timmen.

En och annan gång sågo vi harar omkring Ronnum. Med tjänliga hundar skulle jag kunna hava dödat ett betydligt antal under loppet av ett år; men då jag icke hade någon stövare, var det endast en och annan kringstrykande hare som jag uppsnappade.

Llewellyn Lloyd

I Västsverige jagade den store jägaren Llewellyn Lloyd på 1800-talet. Vanligast skedde jakten med hund:

Flere personer deltaga ofta i denna jakt. Då det sällan händer att två eller tre stövare släppas på samma gång, gör man allehanda buller och oväsen för att skrämma upp haren. Bössor och pistoler avskjutas ofta: jag har även sett harskaramlor, och ofantliga bastrummor begagnas.

 
Harjakt med drivande hund är en klassisk nordisk jaktform. Skogsharen är dock expert på att förvilla jakthundar, även vältränade stövare.

Innan lantbruket genomgick 1900-talets rationaliseringar fanns det många fler harar i markerna än i dag. Då var det nästan alltid fråga om skogshare (”svenskhare”). Den år 1858 inplanterade fältharen (”tyskharen”) hade ännu inte på allvar inlett sitt segertåg över landet.

Senast uppdaterad: 2018-08-09 09:11