Omaruru

Omaruru och Vänersborg har en gemensam historia genom vänersborgaren Axel W Eriksson som åkte till Namibia och startade en handelstation i området. Staden etablerades och så sent som på 1990-talet levde ännu de sista svenskättlingarna i orten. Sedan 2001 har Omaruru och Vänersborg haft ett partnerskapssamarbete.

The Municipality of Omaruru är en stad med omkring tio tusen invånare belägen omkring 25 mil nordost om Namibias huvudstad Windhoek. Stadens främsta näringar består i dag av mindre industri samt omgivande boskaps- och jaktfarmer. Under senare år har staden även blivit något av ett centrum för Namibiska konstnärer och konsthantverkare. Även turismen är viktig då staden är genomfartsort för resenärer från huvudstaden till den stora nationalparken Etosha i norr.

Omarurus historia som modernt samhälle går att följa till mitten av 1800-talet. Området passerades av Charles John Andersson på dennes expedition till Okavangofloden 1858 och några år senare erhöll Andersson stora landområden i trakten av hererofolket. Anderssons dröm om etablerandet av staden Andersonopole på platsen gick om intet då han förlorade sina handelsintressen i området några år senare.

När Anderssons landsman, Axel W Eriksson, år 1869 företog en expedition till Sydvästafrika, nuvarande Namibia, för att upprätta en ny handelsstation föll valet på Omaruru. Här vid den vattenrika Omarurufloden hade sedan några år hererohövdingen Willhelm Zeraua slagit sig ned med sitt folk. Eriksson fick, tillsammans med kollegorna Oscar Lindholm och Thure Een, tillåtelse att uppföra en handelsstation och bostadshus vid floden på motsatt sida hererobyn.

Erikssons etablering i Omaruru 1869 kom att bli startskottet för en närmare 30-årig svensk handelsverksamhet i området liksom etablerandet av själva staden Omaruru. När Tyskland från början av 1880-talet kolonialiserade Namibia kom allt fler tyska affärsmän och militärer att flytta till Omaruru och landet runt omkring staden styckades upp till boskapsfarmer. Trots ett allt större tyskt inslag talades svenska i Omaruru fram till ett stycke in på 1930-talet och de sista svenskättlingarna lämnade staden på 1990-talet.

År 2001 upprättade Omaruru och Vänersborg ett partnerskapssamarbete som pågått allt sedan dess. Inom ramen för detta samarbete har de båda städerna drivit ett stort antal projekt inom bland annat miljö, räddningstjänst, HIV/AIDS, skolfrågor, demokratifrågor, krishantering, kultur och vattenförsörjning.