Vänersborg - Bilden av staden
Det är sommarmorgon i Vänersborg, året är 1849 och juli har just inträtt.
Konstnären Carl Wilhelm Balsgaard har öppnat sitt fönster mot söder för att släppa in den friska morgonluften. Han har sitt rum och tillfälligt hyrda ateljé i det Spaakska, senare kallat det Strömmerska, huset vid den hamnplan som några år senare skall benämnas Fisktorget.
Detaljrikt avbildar Balsgaards hand vad hans öga ser. Hamnkanalen, stadens livsnerv, passage mellan Trollhätte och Göta kanaler, har några år tidigare breddtas för att klara den nya tidens fartygstrafik. Ny är också Residensbron och stensättningen av kajen. Landshövdingens residens är närvarande endast som en skugga i morgonsolen. Det vackra huset till vänster har några år tidigare uppförts av handlaren Carl Adolf Malm vilken som ung kommit fattig till Vänersborg men som nu skapat en förmögenhet under stadens ekonomiska glansperiod.Unionsflaggan här hissad och där bortom skymtar rader hamnmagasin för havre och annat gods.
Vid det område som i dag benämns Vänerparken reser sig en av stadens väderkvarnar vars vingar drivs av den friska brisen från Vänern. I kanalen möts gammalt och nytt, två segelskutor och ett av de tidiga ångfartygen. Den långa piren till höger kallades jetéen och var en dragväg där dragarna gick och drog fartygen genom kanalen med rep. På andra sidan Vassbottenviken stiger en grå rök upp från skogsbrynet. Det är Skavens tegelbruk där man nu eldat på i tegelugnarna.
Balsgaard kommer att få njuta av sin vackra rumsutsikt några sommarveckor till - så länge det ännu finns vänersborgare som vill komma upp i ateljén och få sina porträtt målade.
