Vad är nytt på Vänersborgs museum?
Under 2020 har Vänersborgs museum jobbat hårt med att förnya sina basutställningar. Den 13 mars i år kunde museet nyinvigas, på dagen exakt 130 år sedan den första invigningen, vilket är anledningen till att den 13 mars nu går under beteckningen ”Museets dag”. Invigningen 2021 fick dock hållas digitalt, med kortare, inspelade guidningar i museets olika salar. Men hur förnyar man egentligen en utställning vars kändisskap bottnar i att det är den äldsta bevarade utställningen i Sverige? Museichef Peter Johansson berättar om arbetet.
Hej Peter!
– Hej!
Museet har varit stängt sedan oktober på grund av pandemin och ni fick därför istället arrangera en digital invigning den 13 mars. Varför är det ett viktigt datum för museet?
– Den 13 mars är en speciell dag för Vänersborgs museum då vi ser det som museets ”födelsedag”. Det var nämligen den 13 mars 1885 som museets grundare Adolf Andersohn och byggmästaren och arkitekten August Krüger skrev kontrakt för påbörjande av museibygget. Det var också det 13 mars sex år senare, 1891, som museet stod klart i sin helhet och alla utställningar kunde öppna för de förväntansfulla besökarna.
Ert nya koncept är att fokusera på temat resor, något som alltid legat som en dold, röd tråd genom museets historia. Kan du berätta lite mer om de fem resorna man kan göra på museet?
– Ja, man kan ju säga att det är resor i olika former som skapat Vänersborgs museum och därför har vi här valt att fokusera på fem av dessa.
I Kunskapsresan, som visas i salen med nordiska djur, får vi följa den naturvetenskapliga kunskapsresan från Carl von Linnés dagar under tidigt 1700-tal fram till tiden för museets grundande vid 1800-talets slut.
I Upptäcktsresan som visas i salen med de afrikanska fåglarna fokuseras på den geografiska resan och i detta fall zoologerna och upptäcktsresandena Charles John Anderssons och Axel Erikssons resor i södra Afrika, men även zoologen Llewellyn Lloyds resor i 1800-talets Sverige.
I utställningen Turistresan, där vi bland annat visar de fornegyptiska föremålen, lyfter vi också den geografiska resan med då ur den tidiga turistens perspektiv.
Den Sociala resan illustreras genom museigrundaren Adolf Andersohns magnifika porslin och glassamling. Här lyfts Andersohns egen sociala resa från tiden som springpojke i Vänersborg till en av stadens ledande och mest förmögna personer.
Slutligen har vi Tidsresan, en utställning som förklarar den tid som museet uppfördes under, det sena 1800-talets Sverige. Besökaren får här inblickar i en lång rad teman i ett samhälle som då var under banbrytande förändringar.
Den afrikanska fågelsalen, som nu går under namnet Upptäcktsresan, har stått orörd sedan den öppnade år 1888. Hur har ni jobbat med att förnya denna men ändå bevara poängen med att det är Sveriges äldst bevarade museimiljö?
– Vänersborgs museum är en för landet helt unik museihistorisk miljö och det har varit centralt att behålla denna miljö, men ändå finna sätt att förklara utställningarna och förmedla alla berättelser kring dessa. Alla montrar med de afrikanska fåglarna står orörda men vi har i salens östra del infogat en ny avdelning som genom såväl text som föremål, interaktivitet, bilder och digitala presentationer skall ge en fördjupad bild av upptäcktsresornas historia.
Ni har även en helt ny utställning, Tidsresan. Kan du berätta mer om den?
– Vänersborgs museum är en extremt välbevarad miljö från det sena 1800-talet och vi såg det som viktigt att för besökarna förklara den tid och det samhälle museet uppfördes i. Vi har därför valt att lyfta några delar eller ämnesområden för att belysa detta, bland annat kommunikationer, boendeförhållanden, kärlek, sjukdom och död, arbete, skola och folkrörelser. Utställningen presenterar ett rikt bildmaterial från tiden och har även interaktiva och digitala delar.
Har du själv någon favorit i utställningarna?
– Alla delar har naturligtvis sina värden och är en viktig del för att förstå helheten. Personligen är det kanske utställningen Upptäcktsresan som ligger särskilt varmt om hjärtat då de afrikanska fåglarna utgjorde startskottet till bygget av museet och det är just denna samling som gjort museet mest känt nationellt och även internationellt.
Hur skiljer sig museet efter nyinvigningen mot hur det var innan och vad kan nya och gamla besökare förvänta sig?
– Främsta skillnaden är att besökarna nu på ett enklare, bredare och djupare sätt kan få del av alla de fascinerande berättelser kring de människor, skeenden och händelser som skapat museet och dess innehållsrika samlingar. Vi såg att denna del av historien tidigare inte nådde ut på ett bra sätt.
Man kommer också att få se en stor mängd föremål som inte vistas tidigare, ett rikt bildgalleri, interaktiva delar liksom digitala presentationer.
Med våra uppdaterade utställningar finns nu så mycket nytt att ta till sig så jag rekommenderar att man skall ge museibesöket tid. Det är också så att man inte kommer att kunna upptäcka allt vid första besöket utan gör därför gärna återbesök för att ta del av den mångfald av föremål, bilder och berättelser museet bjuder. Här finns alltid mer att upptäcka och överraskas av.
Jag vill naturligtvis hälsa alla varmt välkomna till Vänersborgs museum när vi öppnar igen den 9 juni, och håll även utkik på det digra program som vi just nu planerar för hösten, ett program som innehåller familjedagar, pedagogiska aktiviteter, visningar, föredrag och konserter.
