Från vilda lussebrudar till stämningsfullt luciafirande

Fram till 1800-talet så var högtiden lucia, som har sitt ursprung i Västsverige, förknippad med fest och upptåg. Dagen kallades för ”lille julafton”. Man gick på krogen, som öppnade redan på luciamorgon och det var vanligt att man åt hela tre frukostar. Ungdomar klädde ut sig, men inte i de vita linnen vi ser i dag, utan i halm och masker. De gick sedan en runda i grannskapet för att tigga mat och alkohol. Ett och annat upptåg kunde de också ställa till med. I Vänersborg på 1850-talet upplevdes lussebrudarna så påträngande att polis fick ingripa.  

  – Om det var hotet om arresteringen av vissa lussebrudar eller om det var någon annan orsak så började i alla fall traditionen så sakteliga att ebba ut och senare stöpas om till det firande vi ser idag. Den första offentliga Lucian, framröstad av vänersborgarna, kröntes i början av 1940-talet, berättar Peter Johansson, museichef på Vänersborgs museum.  

Från fylleslag till stämningsfullt 

Luciafirandet var även starkt knutet till läroverken och deras avslutning av höstterminen. Under 1860-talet samlades eleverna tidigt i sina skolsalar och satte upp färgglada transparenter i fönstren och sjöng passande sånger. Det hängdes upp kulörta lyktor i träden utanför läroverket och under festliga former firade man att terminen nu var avslutad och att en välförtjänt julledighet väntade.  
  – Vid denna tid var staden mörk, inte ens gasljuset hade etablerats så det färgrika lysande arrangemangen vid läroverket drog stora åhörarskaror, säger Peter Johansson.