Webbplatsen använder antigen IE11 eller teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Skip to main content
Länkstig, du är på sidan Vad blev kvar då staden flyttades?
  1. Startsida
  2. Utställningar
  3. Brätte - Staden som försvann - Vänersborgs föregångare
  4. Vad blev kvar då staden flyttades?

Vad blev kvar då staden flyttades?

Platsen där Brätte funnits blev avrättningsplats. Illustration av Per-Anders Nilsson

Med viss tröghet flyttade brätteborna till den nya staden Vänersborg. Grytåsberget, vid gamla Brätte, blev den nya stadens avrättningsplats. Under 1900-talet skedde omfattande arkeologiska utgrävningar på platsen.

Det var viktigt för den nya staden Vänersborg att så fort som möjligt samla upp borgerskapet från Brätte, så att handeln kom igång och ett försvarsverk kunde byggas upp. Även om flyttningen gick trögt, så bör den ha varit genomförd inom två till tre år. Några av de sista brätteborgarna flyttade över omkring 1647 även om enstaka personer kan ha bott kvar ännu en tid. En svår motgång i samband med flyttningen var att Vänersborg intogs och nedbrändes av danska styrkor under den så kallade Hannibalsfejden sommaren 1644. Staden och dess försvarsverk återuppbyggdes emellertid omgående och Vänersborg kunde hålla stånd mot ett nytt danskt anfall i februari 1645.

För att göra den gamla stadsplatsen så otrivsam, att ingen skulle vilja bo kvar där vidtog man en rad åtgärder. All ölutskänkning i ”Gambla Brätte” förbjöds 1645. Vidare belades de vilka vägrade flytta med böter. Slutligen gjorde man Grytåsberget till offentlig avrättningsplats, vilket måste ha gjort platsen särskild olustig.

Efter det att hamnen och omlastningsplatsen flyttat från Brätte till Korseberg på 1670-talet och Edsvägen upphört att fungera som transportled, efter öppnandet av Trollhätte kanal år 1800, var de sista resterna borta av det som en gång utgjort grundvalen för Brättes existens.

Lämningarna efter Brätte kom alltmer att falla i glömska även om de kringboende bevarade en muntlig tradition om var staden legat. Denna muntliga tradition kom delvis att ligga till grund för var rektor Fredrik Nordin valde att genomföra de första arkeologiska utgrävningarna vid Brätte 1914. Brätte kom härigenom att få en ny funktion, nu som kulturminne. Som kulturminne har det sedan lyfts fram i samband med historiska jubileer i Vänersborg 1920 och 1944. Vid båda dessa tillfällen har Brätte använts för att stärka vänersborgarnas hembygdskänsla och identitet. Att man valt att lyfta fram Brätte kort efter och under Första respektive Andra Världskriget har naturligtvis heller inte varit någon slump. I tider av kris och oro används inte sällan historien för att mana till samling och framtidstro.

Den 6 juni 1944, vid en enkel högtidlighet i samband med Vänersborgs 300-årsjubileum, presenterades de året dessförinnan framgrävda lämningarna vid Brätte för allmänheten. Brätte har därefter vårdats som parkområde, vilket gör det möjligt att ännu i dag se lämningarna efter den gamla köpstaden.

År 2018 utförde Bohusläns museum utgrävningar vid Brätte i samband med en kabeldragning. Vid denna undersökning framkom bland annat spår av bebyggelse i området ner mot sjön och den tidigare hamnen. Vid en georadarundersökning 2024 bekräftades flera anläggningslämningar i detta område.

Läs mer...

Senast uppdaterad: 2025-05-27 15:12
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?