Eric Sparre
Eric Sparre var den landshövding som haft störst betydelse för Älvsborgs läns utveckling under sin samtid. Hans stora engagemang vad gäller järnvägen, Dalslands kanal, jodbruksnäringen, hemslöjden och inte minst Vänersborgs museums tillblivelse har haft stor betydelse för hela länet.
Under de dryga 300 år Vänersborg var länsstad i Älvsborgs län var Eric Josias Sparre utan jämförelse den landshövding som kom att få störst betydelse för länets utveckling under sin samtid.
Sparre föddes i Gävle 1816 och inledde, efter universitetsstudier i Uppsala, en juridisk ämbetsmannakarriär. Parallellt engagerade han sig politiskt och var aktiv som ättens huvudman på Riddarhuset under ståndsriksdagarna. I december 1858 utsågs han till landshövding i Älvsborgs län efter den avgående Bengt Carl Bergman (1805-1878).
I det närmaste omgående tog Sparre initiativ till ett flertal större projekt i det vid tidpunkten eftersatta länet. Kommunikationerna stärktes genom anläggande av Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnväg, järnvägssträckan Herrljunga-Borås-Varberg, Dalslands järnväg samt Dalslands kanal. Genom aktivt deltagande i Hushållningssällskapens arbete stred han för jordbruksnäringens effektivisering genom bland annat sjösänkningsföretag, förbättrade odlingsmetoder samt fröodlingsprojekt. Ett resultat av det senare ser vi på Vänersborgs museum i form av fröproverna i Vestra Sveriges Landtbruks-museum. En bidragande orsak till Sparres framgångar var den breda popularitet han vann genom sitt ofta okonventionella sätt och sin öppenhet för att lyssna till länsinnevånarna.
För Vänersborgs museums del spelade Sparre en avgörande roll då han ställde sig som första undertecknare av det upprop Adolf Andersohn författade för insamlande av medel till museibygget. Att länets hövding satte sitt namn och på uppropet som skulle möjliggöra ett museum i Vänersborg var naturligtvis av största betydelse. Än viktigare var de löften han utfäste om att försöka få Hushållningssällskapen och landtinget att stödja projektet ekonomiskt.
Mitt under museets uppförande, i juni 1886, skadades Sparre allvarligt i en vagnolycka strax öster om staden. När landshövdingen några dagar senare avled innebar detta att museiprojektet förlorat sin mest inflytelserike tillskyndare och Adolf Andersohn kom ensam att få erlägga merparten av kostnaderna för museets uppförande.
Senast uppdaterad: 2020-06-18 08:38
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
