Forna tiders föremål

Här ser vi glänsande silvermedaljer som en gång tillhört greven och landshövdingen Erik Sparre. Hör historien om hur Erik Sparre skulle bistå till byggnationen av Vänersborgs museum och om den olycka som dessvärre satte stopp för det.

Alla har vi olika typer av kalendrar som håller reda på dagarna åt oss. Och just kalendrar är också temat för i denna film när museichef Peter Johansson har plockat fram en almanacka från 1814 och en runstav från 1600-talet.

Här möter vi den äldsta av museets alla afrikanska fåglar - en 180-årig blåkråka från södra Afrika. Den lilla fågeln bär på en märklig historia som rymmer såväl en ung pojkes drömmar om Afrika, tankar om tidig svensk emigration, äventyrliga expeditioner och brutal elefantjakt... men även promenader längs Vänerns stränder.

Museichef Peter Johansson har plockat fram en mycket viktig del av ett museums samlingar, nämligen en accessionskatalog. I det här fallet är det den så kallade Langerska katalogen, uppkallad efter dess upphovsman Thure Langer, som under det tidiga 1900-talet arbetade som ”skaffare” åt museet. Han åkte alltså runt i socknarna och köpte på sig föremål som folk tyckte låg och skräpade på deras åkrar, till exempel stenåldersyxor. Guld värt för oss idag!

Museichef Peter Johansson har plockat fram ett hajgap! Ett av de mer märkliga föremålen i museets samlingar, som kanske är mer sin historia än något annat…

En paradvärja med tillhörande bicorne. Dessa attribut hör till en landshövdingeuniform som burits av landshövdingen Vilhelm Lundvik. Han var en av de sista landshövdingarna i Älvsborgs län som bar just en sådan här paraduniform i sitt ämbete.

Här berättar Peter Johansson om Torstensonmonumentet i Västra Tunhem, öster om Vänersborg. Det är ett minnesmärke rest 1903 över bygdens son Lennart Torstenson som föddes här 300 år tidigare. Han var en av den svenska arméns främste officerare under det trettioåriga kriget.

Här har vi en vacker liten silverbägare, som inte går att välta. Den kallas för en tumlare (jämför med det idag mer kända dryckesglaset ”tumbler”) och just denna är beklädd med mynt – nödmynt från Karl XII:s sista regeringsår. Museichef Peter Johansson berättar om ett Sverige i ekonomisk kris och om den stackars rikshushållaren Görtz som fick skulden för alltihop.

I Skräckleparken sitter Frida och blickar ut över Dalbobergen och på Kulturlagret sitter museichef Peter Johansson med en Frida i miniatyr. Här möter vi ett av Vänersborgs mest kända offentliga konstverk!

Här möter vi paret Eduard och Maria Albert via en vackert målad skål och några utsökta spetshantverk. Paret flyttade i slutet av 1800-talet från Ryssland till villan Strömsberg i Trollhättetrakten, högt ovanför de då ännu inte uppdämda fallen. Det här är deras historia.

Två målningar där bröderna Elias och Johan Fredrik Martin, som stått på varsin sida Dalbobron och fångat Vänersborg såsom det såg ut på 1700-talet. Känner du igen staden? Här berättar vi om konstnärerna bakom dessa bilder!

För 100 år sedan utkom Birger Sjöberg med sitt debutverk Fridas bok! Boken blev en succé i det tidiga 1920-talets Sverige, det rådde så kallad Fridafeber och stackars Birger tvingades ut på turné med sin scenskräck. Museichef Peter Johansson har plockat fram både debutbok och programblad!

Nu blir det lite brandkårshistoria. Museichef Peter Johansson har plockat fram en trähink med texten ”Frivillig” ur samlingarna och berättar om både frivilliga och ofrivilliga brandmän, om patruller och överpatruller och om rädslan för den stora stadsbranden.

Museichef Peter Johansson har med sig en stor låda som berättar en historia om Vänersborgs mångfaldiga och långa era av bryggeriverksamhet.

Nu undersöker vi flebotomatorns låda, fylld av medicinsk utrustning som får oss att inse att allt kanske ändå inte var bättre förr.

Här tittar vi närmare på lite dansk propaganda, en karta över den så kallade Gyldenløvefejden som drabbade Vänersborg vid midsommartiden 1676. Denna skedde i ett försök att sprida ut Sveriges trupper för att enklare kunna ta tillbaka de områdena man faktiskt ville ha, alltså främst Skåne. Ett infall som kom att sluta med slaget vid Lund, det blodigaste av alla slag som utspelats på svensk mark.

I Vänersborg finns Apoteket Tranan och här kommer lite apotekshistoria, via en liten pappask som en gång innehållit någon form av piller.

Ur Vänersborgs museums samlingar har museichef Peter Johansson idag plockat fram tre fysiska tidningar, från 1700-talet och in på 1800-talet, fyllda av spännande lokalhistoria!

Nu blir det mynthistoria! Det blir riksvapen, folkungar, tips på hur man skinnar staten på pengarnas metallvärde och så lite svensk stormaktstid och slutet på densamma. Allt detta berättat genom två karolinska mynt som museichef Peter Johansson plockat fram ur museets numismatiska samling.

Museichef Peter Johansson berättar om förskolans historia, eller som förskolornas föregångare kallades – barnkrubbor. Till detta har han plockat fram en mycket sliten gunghäst ur samlingarna från Gasverksgatan i Vänersborg.

Via en silverpokal möter vi Arvid Richert som 1937 fick tjänst som chef för den svenska legationen i Berlin. Den tjänsten stannade han på ända fram till krigsslutet varpå han istället blev landshövding i Älvsborgs län med placering i Vänersborg, vilket utgör förklaringen till silverpokalen och dess miniatyrversion av den skulptur som blev Carl Milles sista stora verk.

Tips på helgmiddag kommer här! Eller vad sägs om en sandwich monoplan, musselsnäcka i glidflykt, hummer á l'aviateur och en glace au four á la handspak till efterrätt samt kaffe med fällflygarmärke. Det var i alla fall vad som serverades i Vänersborg en höstkväll år 1918. Men vad var bakgrunden? Museichef Peter Johansson berättar idag om ett stycke svensk militärhistoria som tar avstamp i flygets barndom.

Hör du larmklockan ringa? Danskarna är på ingång! Här berättar museichef Peter Johansson om landshövdingeparet Lilliehorn och kanske framförallt om frun, Maria Elisabet Lilliehorn, och vad som finns kvar av deras liv i Vänersborgs museums samlingar.

Vi tittar närmare på den gedigna boken Suecia antiqua et hodierna av Erik Dahlbergh. En bok som skildrar Sverige under 1600-talet, kanske inte så som det faktiskt såg ut utan så som man önskade att det vore.

Hade du levt i Vänersborg under 1800-talets andra hälft hade du kunnat bege dig till nöjespalatset Kasan och ta del av teater, musik, ballonguppstigningar och en punschdrickande elefant. Museichef Peter Johansson tar dig dit, genom historiens vingslag, via en oansenlig servett ur samlingarna.

Här har vi fyra så kallade kastmynt, som vart och ett förtäljer historien om den gustavianska eran i Sverige. Vi tar oss från födseln av den efterlängtade kronprinsen Gustav IV Adolf, mordet på hans far Gustav III, via en olycklig monarks regenttid som slutar med att en fransk marskalk adopteras av Karl XIII.

Museichef Peter Johansson berättar om ett sköldebrev. Sköldebrevet är utfärdat år 1719 av drottning Ulrika Eleonora då hon adlade krigsfången Georg David Zengerlein. Till sköldebrevet hör också ett rejält sigill.

Museichef Peter Johansson berättar om porslin och om Sveriges försök att tillverka porslin på 1700-talet utifrån två fat i Porslinsalen på Vänersborgs museum.

Museichef Peter Johansson berättar om Axel Wedberg, en rätt okänd Afrikafarare som ständigt längtade hem men som ändå alltid återvände till Afrika.

Välkommen in i vår utställning Kunskapsresan där museichef Peter Johansson slagit sig ned tillsammans med några böcker och en liten medalj med ett märklig motiv. Här får du lära känna mannen som brukar kallas den svenska ornitologins fader, naturforskaren och arkeologen Sven Nilsson.

I hörsalen på museet hänger ett gigantiskt porträtt av kung Karl XII. Men hur hamnade det här? Museichef Peter Johansson berättar om konstnären Johann Heinrich Wedekind, om Emelie Appelberg som skänkte tavlan till museet och om huruvida kungens kropp vid likfärden hemåt i januari 1719 någonsin besökte Vänersborg.

Museichef Peter Johansson berättar om Axel Erikssons barn, framför allt om Axel Eriksson Jr, Axels näst yngsta barn och hans livsöde. Född i Namibia, uppvuxen i Vänersborg och därefter bosatt i Namibia där han försökte livnära sig som konstnär. Idag är hans konst eftertraktad.

Museichef Peter Johansson berättar om Augusta Carlssons liv och brevskrivande. En inblick i ett liv som blev långt och händelserikt och som väl beskriver tidsperioden från sekelskiftet och långt in på 1900-talet.

Museichef Peter Johansson har plockat fram en fisk, en sjurygg monterad av den kände konservatorn Gustaf Kolthoff. Följ med på en resa från Västergötland till Bohuslän, via Nordenskiölds forskningsexpeditioner och till Biologiska museets dioramor i Stockholm.

August Krüger ritade Vänersborgs museum och 1885 började museet byggas. Peter Johansson berättar hur naturalier, konst och fåglar kom till museet och om hur döden påverkade skapande och finansiering av Vänersborgs museum.

Museichef Peter Johansson berättar om Vänersborgs lukrativa tändsticksfabrik som efter Kreugerkraschen mötte sitt öde och slutligen stängde igen portarna den 31 augusti år 1932.

I museets porslinssal står en vacker gustaviansk byrå. Och det kanske är det de flesta tänker när de passerar den inne i salen, att den är just vacker. Men tittar du lite närmare märker du dess utsmyckning av två olika blomsorter och det är som vanligt i de små detaljerna som de större sammanhangen och historierna gömmer sig. Här berättar museichef Peter Johansson om bröderna Alströmer, om Carl von Linné och om en alldeles särskild liten blomma.

Museichef Peter Johansson berättar om björnjägaren Llewellyn Lloyds allra trognaste följeslagare i de djupa, värmländska skogarna, den lilla hunden Brunette. En liten hund, formligen livrädd för björn, men så älskad att hon kom att pryda en bokrygg med sin bild i guld.

En av Carl von Linnés apostlar var Pehr Kalm, som reste till Nordamerika för att dokumentera naturen där. Det resulterade i en bok som museichef Peter Johansson idag plockat fram ur utställningen Kunskapsresan, en bok som också innehåller spår av ytterligare en historia kopplad till Vänersborg.

Orangetörnskatan, en liten fågel som gjort en fantastiskt lång resa för att komma till museet i Vänersborg. Resan startade i dagens norra Namibia, genom Namiböknen på oxkärra, på båt från Walvis Bay till Kapstaden, vidare på båt till Vänersborg. Med en avstickare till Uppsala står den nu att betraktas i en monter tillsammans med nästan 1000 andra fåglar i den Afrikanska fågelsalen.

Följ med till elefanternas land och träffar pojkarna Nanni och Tamme. Efter att ha ryckts bort från sina hem och sålts som slavar togs pojkarna om hand av vänersborgaren och handelsmannen Axel Eriksson som i sin tur förde dem till Kapstaden där de placerades hos språkforskaren Lucy Lloyd. Under tre års tid försökte Lucy Lloyd lära så mycket som möjligt om pojkarnas språk och hemtrakter, främst genom att Nanni och Tamme fick måla teckningar över sin historia och land. Dessa teckningar klassas idag av UNESCO som ett världsarv.

Museichef Peter Johansson visar upp en bok som kanske är anledningen till att museet ens tillkom! Boken har tillhört museets grundare Adolf Andersohn som införskaffade boken redan som nyfiken nittonåring. Idag hittar du boken i utställningen Kunskapsresan som tar dig ut på en resa i historien om hur vetenskapen utvecklas från 1700-talet fram till att Vänersborgs museum byggs 1885.

Museichef Peter Johansson upp ett par av Sveriges allra äldsta telefoner och berättar om magnettelefonens historia. Du får lära dig om Henric Öller, företagsgrundaren till dessa telefoner, om varför denne man under några år befann sig i Vänersborg och om hans kanske mycket mer kände elev och kollega Lars Magnus Ericsson. Klingar namnet kanske bekant?

Vi träffar en gammal bekant på Vänersborgs museum. Älgtjuren har stått här i nära på åttio år, men det är inte den första älgen som befunnit sig på museet. Museichef Peter Johansson berättar idag om älgens föregångare som gick ett oklart öde till mötes och du får också veta vilken av älgarna som skjutits av vilket kungligt jaktlag.

Museichef Peter Johansson berättar om livet på Sjöberget i Vänersborg. Där bodde familjer trångt, lungsoten var ständig jäst, bråk, fylla och slagsmål var vardag. Ofta arbetade hela familjen på tändsticksfabriken i samma stad.

I porslinsalen på Vänersborgs museum hittar du denna vackra kakelugn. Men den är inte installerad på plats och har heller aldrig varit det. Idag berättar museichef Peter Johansson om kakelugnens historia, om dess dekoration och om hur den hamnade på museet.

Nu ska du få stifta bekantskap med två djur som faktiskt bodde en tid här inne på Vänersborgs museum! Museichef Peter Johansson berättar om den omtyckta lilla kanariefågeln och den vilda apan Jim som gick ett tragiskt öde till mötes i en smörkärna.

Har du varit på föredrag på Vänersborgs museum någon gång? I så fall kanske du har lagt märke till de två vackra hörnskåpen längst ned i salen. Idag berättar museichef Peter Johansson om skåpens historia, om hur målningarna på dem tillkommit samt teorin om hur rektor Gustaf "buken" Bergman fått sådana muskulösa armar.

Charles Darwin och björnjägaren Llewellyn Lloyd, vad har de gemensamt? Och Lloyds son Charles John Andersson, hade han kontakt med Darwin? Museichef Peter Johansson reder ut det hela.

På Vänersborgs museum finns en stor samling med vackra glasburkar med olika fröer. De samlades in 1879 och året efter bildades Westra Sveriges Lantbruksmuseum. När Vänersborgs museum invigdes ingick denna samling i de övriga samlingarna. Samlingen blev ganska snabbt inaktuell och glömdes bort. 1994 ställdes den åter ut och har idag blivit högst aktuell. Genom genforskning undersöker man bland annat hur olika sorter kan klara vår nuvarande klimatförändring.

Peter Johansson berättar om skulpturen som står utanför Vänersborgs museum. Två stridande där en plötsligt tappade huvudet. En skulptur som blev så populär att den placerades i många städer och även i många hem.

Museichef Peter Johansson berättar om den norska agenten Brita Dietz som spionerade efter eventuella svenska truppförflyttningar i Vänersborg år 1905. Med sig hade hon sina två söner som fascinerades av nickedockorna på Vänersborgs museum...

Museichef Peter Johansson berättar om konsten och sambandet med Adolf Andersohn i Vänersborgs museums hjärta - trapphallen.

I Vänersborgs museums samlingar finns en lite oansenlig bok, ett engelsk-svenskt lexikon. Men det finns några få anteckningar som gör boken mycket speciell., som leder oss till upptäcksresenären Charles John Andersson och björnjägaren Llewellyn Lloyd. Museichef Peter Johansson berättar historien.

"Är det en gädda? Nej en krokodil!" Den enda vildfångade alligatorn som fångats levande i Sverige finns på Vänersborgs museum. Här berättar museichef Peter Johansson dess historia.

I en av salarna på Vänersborgs museum hittar man en egyptisk sarkofag. När den kom till museet berättades det att det låg en flicka i sarkofagen. Så småningom växte berättelsen och så fick Vänersborgs museum sen prinsessmumie. Mumien blev den första man undersökte genom röntgen i Sverige. Men vad hittade man?

Museichef Peter Johansson har varit ner i magasinen för Vänersborgs museum och tagit fram ett stort kopparmynt. Men varför var kopparmynten så stora på 16- och 1700-talen? Och hur löste man det för att slippa bära runt på dessa stora mynt? Förklaringarna kommer här.

Museichef Peter Johansson har plockat fram en gammal skissbok med vackra blyertsteckningar ur Vänersborgs museums magasin. Teckningarna visar ett Vänersborg med dess omgivningarna runt 1800-talets mitt och framåt. Tecknaren var Fredrik August Zettergren och här kommer hans historia.

På Vänersborgs museum har det bott 4 olika vaktmästarfamiljer. Museichef Peter Johansson berättar om varför det behövdes vara någon som bodde på museet och presenterar framför allt familjen Dahlgren. Dottern Junita föddes på museet och visst var det kul att få följa med henne hem efter skolan och leka i de stora salarna. Kanske kunde man leka sjörövarslag med museets vapensamling…..

I ett stängt rum, uppe på vinden på Vänersborgs museum, hänger det teckningar och bokmärken i taket, fastsatta med häftstift. Varför finns de där? Museichef Peter Johansson berättar om flickan Junita Dahlgren, som föddes på museet och som under somrarna kunde bo med sina bröder på vinden.

Museichef Peter Johansson berättar om ordenssällskapet Par Bricole, hur det kom sig att sällskapet finns i Vänersborg och en av dess medlemmar Johan Adolf Andersohn, Vänersborgs museums grundare.

Museichef Peter Johansson berättar om Emelie Appelbergs liv, hur hennes hem drabbades av brand, hennes engagemang och välgörenhet, inte minst för Vänersborgs museums tillblivelse, allt utifrån en tallrik.

Museichef Peter Johansson berättar om tiden då koleran kom till Vänersborg. Han ger även tips på vad man då trodde kunde bota denna hemska sjukdom.

En olycka kommer sällan ensam. Efter att Vänersborg drabbats av koleran 1834 och hade börjat återhämta sig drabbades staden av ännu en olycka. Museichef Peter Johansson berättar om den stora stadsbranden samma år.

Museichef Peter Johansson har plockat fram ett jaktgevär ur magasinet, men inte vilket jaktgevär som helst utan det som tillhört den berömde björnjägaren Llewellyn Lloyd. Förutom att ha bragt 102 björnar om livet var Lloyd även zoolog och författare som gärna skrev om det exotiska och vilda landet Sverige.

Museichef Peter Johansson berättar om Onsjö gård och den adliga släkten Haij, varav varken gård eller släkt finns kvar i våra trakter idag. Vad var det egentligen som hände?Framplockat ur magasinet är en vacker kakelugnsplatta och en bok med Haijs emblem på, föremål som räddats ur brand och rivningsrester.

Museichef Peter Johansson berättar om Amalia Bagges sockerskrin. Ett skrin som Amalia Bagge fick av kanalingenjören Nils Ericson efter att han köpt Nygård av Amalia och hennes man Patrick Bagge.

Museichef Peter Johansson berättar om pedagogen Elisabeth Anrep-Nordin. Hon var en pionjär inom att undervisa personer med flera funktionsnedsättningar, t ex barn som både var blinda och döva.

Museichef Peter Johansson berättar en fängslande historia om brott och straff i gamla tiders Vänersborg! Med sig har han fotbojor och en fotstock och det blir även en kort stadsvandring i de gamla fängelsekvarteren.

Museichef Peter Johansson berättar om familjen af Dittmer och deras tillvaro på Rånnums gård genom föremål som ägts av familjen. Bland annat ett set resebestick och en spegel. Även poeten Thomas Thorild finns med.

Museichef Peter Johansson berättar om Elis Barkstedt, konstnären från Vänersborgs som inspirerades av Bruno Liljefors och vars verk blev så populära att de under 1900-talet nästan fanns i varje Vänersborgares hem.

Långt innan de började sälja frysta maträtter, var familjen Dafgård kopparslagare i Vänersborg. Museichef Peter Johansson har tagit fram en gammal kopparbunke ur Vänersborgs museums samlingar och med hjälp av denna reder ut kopparslagarnas historia, vad spannmålsbrist kan leda till och att svagdricka inte får vara för stark.

Vet du vad protuberanser är för något? Det visste ingen fram till att den svenske astronomen Birger Wassenius upptäckte dessa år 1733. Och i magasinet på Kulturlagret har museichef Peter Johansson hittat en av Birger Wassenius egendomar, en bok som förvisso inte alls handlar om astronomi, men som ändå kan berätta om läshuvudet Wassenius liv och leverne.

Museichef Peter Johansson berättar om Johanna Brunsson, en pionjär inom svensk vävkonst. Johanna Brunsson grundade en mycket välrenommerad vävskola i Stockholm och fick även medalj av kungen. Men varför är vävboken i Vänersborg?

Museichef Peter Johansson berättar om en silverbägare från samlingarna. Vad kan en bägare berätta bara genom att studera föremålet närmare?

Museichef Peter Johansson berättar om en gravurna som hittats vid domarringen vid Hästevadet, nedanför Halleberg. Urnan var även ett av de tidigaste föremålen som togs in till samlingarna vid Vänersborgs museum.

Museichef Peter Johansson berättar om Brätte, staden som fanns före Vänersborg. Han berättar även om Karin Clausdotter som levde där på 1600-talet och den dramatiska händelsen då man hittar ett dött barn i vassen och hur Karin lyckas ta sig ut ur Rådhusets källare och fly.

Museichef Peter Johansson berättar om Lockerudsduellen, den sista duellen i Sverige med dödlig utgång. Pistolerna som användes av Gustav von Köhler och Zacharias Sabelfeldt förvaras på Kulturlagret.

Museichef Peter Johansson berättar om tiden då cigarrökning var populärt och då det brann en evig låga på stadshotellet i Vänersborg. Cigarrtändaren ingår i samlingarna på Vänersborgs museum.

Peter Johansson berättar om Johannes Fundberg, möbelsnickaren på Dal som verkade under första hälften av 1800-talet. Fundberg rymde till Sundals Ryr och när exakt han dog vet man inte.

Museichef Peter Johansson berättar om Maria Lloyds börs, men kanske framförallt om hennes liv i Vänersborg. Maria Lloyd var dotter till björnjägare Llewellyn Lloyd.

Museichef Peter Johansson berättar om tornluren och när i historien som tiden blåstes ut från kyrktornet i Vänersborgs kyrka på nätterna. Tiden före det fanns brandväsen och polisväsen i Vänersborg

Museichef Peter Johansson berättar om ett av Vänersborgs äldsta föremål, del av palissaden som hjälpte till att försvara staden på 1600-talet.

Museichef Peter Johansson berättar om en gitarr ur samlingarna på Vänersborgs museum. Gitarren har en gång tillhört Birger Sjöberg.