Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Vassända marknadsplats som blev stad

Marknadsplats som den kunde te sig i en stad som Brätte.

Sydspetsen av Sveriges största sjö, Vänern, blev en naturlig mötesplats där såväl land- som sjövägar möttes. Platsen, som kom att kallas Vassända, blev känd för sin årliga marknad.

Vid Vänerns sydligaste vik, nuvarande sjön Vassbotten, växte under 1500-talet fram en handelsplats kallad Vassända. Namnet tolkas som platsen vid ”vattnets ända”. Handeln här koncentrerades i huvudsak till den årligen återkommande frimarknaden, ”Morsmässomarknaden”, vilken hölls omkring 8 september. Här gavs då möjlighet för bönder från Dalsland och Västergötland samt köpmän från de närmsta städerna att samlas och saluföra sina varor. Av bönderna inhandlade köpmännen diverse jordbruksprodukter medan de i retur bland annat sålde salt, tyger, keramik, glas och saltad sill - det mesta importgods.

Att marknaden förlades till just Vassända var naturligt med tanke på platsens ur handelssynpunkt mycket strategiska läge. Vassbottenviken utgjorde slutstation för den sydgående vänersjöfarten då vidare sjötransporter omöjliggjordes på grund av fallen i Göta älv vid Rånnum och Trollhättan. Varorna fick således omlastas till hästforor vid Vassända för vidare transport landvägen, på den så kallade Edsvägen, till Åkersström där älven blev segelbar. Vidare korsades Vassända av allfarvägen från det då norska Bohuslän till Skara. Vid Vassända sammanlöpte denna väg med en väg från Dalsland.

Hur långt tillbaka Vassändas roll som handelsplats sträcker sig är svårt att säga. Dock bör den ha varit etablerad åtminstone under tidigt 1500-tal då man i fogderäkenskaper på 1520-talet redovisar varutransporter over Vassända och år 1531 omnämns Vassända som uppsamlingsplats för de kyrkklockor vilka under Gustav Vasas ”Klockeskatt” insamlats i Värmland.

Gustav Vasa var mån om att handeln vid marknadsplatserna skulle fungera. Detta kan särskilt ha gällt Vassända med tanke på dess strategiska läge invid riksgränsen. Detta märks väl i ett irriterat brev ställt den 4 oktober 1550 till ståthållaren på Älvsborg, Gustav Olofsson Stenbock, där kungen anmärkte på den senaste Morsmässomarknaden vid Vassända. Vid denna marknad hade en stor mängd bönder samlats med sina jordbruksprodukter i hopp om att kunna inhandla välbehövliga varor av köpmännen. Men denna dag hade endast ett litet fåtal köpmän infunnit sig. Kungen klagade och menade att köpmännen var en ”oförståndige hop”, som inte förstod fördelen av ”the gode varer som bönderne tit släpede, have kunne”.

Som man förstår fanns här vid denna tid, 1500-talets mitt, ännu ingen nämnvärd fast bebyggelse vid Vassända marknadsplats. Möjligen stod där endast några enkla lagerbodar vilka brukades vid varuomlastningarna.

Senast uppdaterad: 2017-02-01 11:21