1700-talets västgötalitteratur
Även i Västgötalitteraturen ger 1700-talets vurm för vetenskapen genomslag. Här finner vi verk av såväl Carl von Linné som hans lärjungar Pehr Kalm och Pehr Osbeck.
Den kände folkskildraren, västgötakännaren och boksamlaren Dan Korn har en gång på frågan om ”Vad är västgötalitteratur?” svarat: ”Västgötalitteratur är litteratur om Västergötland. Så långt är vi alla ense. Att klassiska västgötaskildringar som Linnés och Kalms resor, Lindskogs beskrivning över Skara stift Collings Skaraborgsbygden och alla beskrivningar av skilda härader, socknar och städer som kommer i en aldrig sinande ström är västgötalitteratur därom råder inget tvivel. Men hur bör man ställa sig till biografier över västgötar, till skildringar av historiska händelser i landskapet och till böcker vars enda anknytning till Västergötland är att de har tryckts här?”
Ja, definitionerna av vad som räknas till västgötalitteratur är säkert lika många som samlarna själva. Vissa gör gränsen snäv medan andra har en önskan att söka sig ut i periferin när de vill utöka sin samling av västgötalitteratur.
I denna sammanställning gör vi ett mindre urval eller ett ”skummande på ytan”, om ordföranden i Föreningen för Västgötalitteratur Johnny Hagberg uttryckt det, när vi valt att visa något av 1700-talets Västgötalitteratur. Här finner vi exempel på det ”självklara” och välkända som Pehr Kalms (1716-1779) och Carl von Linnés (1707-1778) Västgötaresor från 1742 respektive 1746. Såväl Kalm som Linné reste i syftet att inventera landskapets resurser och naturtillgångar för att stärka den inhemska produktionen och ekonomin. Samtidigt utgör reseskildringarna i dag ovärderliga dokument till kännedom om 1700-talets västgötabygd. Kalm rider förbi Vänersborg två gånger på sin resa sommaren 1742. Vad gäller själva staden ägnas inte många rader. Desto mera uppmärksamhet får den omgivande landsbygden, då i synnerhet Halle- och Hunneberg. Samma märker vi hos Linné som tillbringade två nätter i Vänersborg för att få tid att inventera omgivningarna.
Att vi bland reseskildringarna även valt att visa Linnélärjungen Pehr Osbecks (1723-1805) ”Dagbok öfwer en Ostindisk Resa” grundar sig i författarens ursprung. Osbeck föddes på torpet Oset i Hålanda socken i Västergötland. Torparsonen Osbeck blev en av Linnés främsta lärjungar och medföljde 1750 ett av Ostindiska kompaniets fartyg som skeppspräst och naturhistoriskt kunnig. De naturhistoriska samlingar och anteckningar han sedan hemförde från sin resa betraktade Linné som ”oförlikneliga”.
Under 1600-talet men framförallt 1700-talet kommer en mängd, på latin författade, avhandlingar eller ”dissertationer” topografiskt knutna till Västergötland av vilka några visas. Den första rent topografiska, som kom 1699, var prästmannen och skolkollegan i Skara Benedictus Österplans (d. 1713) ”De Kinna-Kulle”. Det mest omtalade trycket från Vänersborgstrakten i denna genre finner vi i Asmund Carlanders (1719-1770) ”De Gentis Vanorum” framlagd i Åbo 1748. Carlander var en bygdens son, född i Västra Tunhem där såväl fadern som morfadern varit kyrkoherdar. Själv blev han, efter universitetsexamen, en tid skolmästare i Lidköping och Borås innan han slutligen blev kyrkoherde i Yllestad. Avhandlingen har ofta setts som något av fröet till det vi i sen tid benämnt ”Västgötaskolan”. Carlander vill i sin avhandling göra Väne härad till såväl vaners (folk av guden Njords stam) som vandalfolkens (germanfolk) ursprung och nog var det väl så att Bratislava fått sitt namn från Vänersborgs föregångare Brätte.
Bland den övriga västgötalitteraturen som exponeras utmärker sig bröderna Vassenius från Vassända utanför Vänersborg. Den äldste brodern Birger (1687-1771) var en av 1700-talets främsta svenska astronomer och gjorde på 1720-talet almanackor till Vänersborgs horisont. Hans yngre broder Torsten (1692-1765) var präst i Vassända och gav under sin tid ut ett antal teologiska verk, här representerade av ”Sianitiskt Dunderslag” – en utläggning över bland annat människors ovana att svära.
Det första boktryckeriet i Vänersborg öppnades av Siguard Swanholm (ca 1732-1782) år 1774. Med undantag av Göteborg och Skara var Vänersborg då en av de första västgötastäderna med eget boktryckeri. I utställningen ser vi två Swanholmstryck – ett exemplar av Wenersborgs Wecko-Tidning, stadens första tidning, från 1775 samt ett tal hållet för det starkt nationalistiska sällskapet De Gamle Gjöter i Vänersborg 1777.
Senast uppdaterad: 2017-02-09 14:09
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
