Ur Edith Augustssons dagbok
Fotograf: K A Vikner
Onsdagen den 4 Juni 1913
Vi må bra idag, och vi äro inte trötta, men fröken och Johan äro litet trötta. Vi hade utfärd till Trollhättan igår. Vi reste bort på en ångbåt, som heter Necken, och hem åkte vi på en fin Stockholmsbåt, Juno. Vi reste kl. halv sju på morgonen och kommo hem kl. halv tio på aftonen. Vi vaknade tidigt på morgonen och blevo så glada, när vi sågo, att det var solsken och vackert väder. Vi voro inte det minsta sömniga på morgonen, när vi reste bort, men på hemresan om aftonen voro vi däremot trötta och sömniga. Ja, Gunnar mådde riktigt illa och kräktes. Fröken misstänkte, att Gunnar hade ätit för mycket pannkaka och druckit för mycket sockerdricka. I dag mår han bra igen.
Det var en mycket rolig dag i går, och vi voro så glada. Vi följde alltid med fröken, och hon räknade oss ibland. Tänk, om hon hade tappat bort oss. Hon tyckte, att vi voro så snälla och ordentliga hela dagen, och hon var nöjd med oss. Vi äro så tacksamma mot Gud, därför att ingen olycka har skett.
Vi hade matsäck med oss. Matsäcken bestod av stora, mjuka smörgåsar med ost på, tunna pannkakor med lingon emellan samt mjölk. Vi sutto i skogen nära Kopparklinten och åto frukost. Middag åto vi nära slussarne vid Åkersvass. På eftermiddagen fingo vi sockerdricka och goda kakor. Vi fingo 5 kakor var. Dagen förut hade jag köpt karameller för 10 öre. Fröken bjöd oss 2 gånger på choklad, som fröken hade köpt i Vänersborg. Vi fingo också smaka på 3 apelsiner. Fröken rådde om 2 och Greta rådde om den tredje. Greta bjöd oss också på karameller.
Det var så vackert i Trollhättan. Vi voro uppe på Kopparklinten och sågo ned på vattenfallen, och det var så vackert. Vi stodo länge på Kungsbron och sågo på de storartade vattenfallen. Många av oss kunde höra dånet från de väldiga vattenmassorna, som liksom kokade. Det var sött vatten. Det var inte havsvatten. Vattnet, som rinner förbi Trollhättan, heter Göta älv. Man kan inte åka på båt utför fallen. Man har gräft en kanal. Polhem har tänkt först. Vi sågo flere slussar, och det var så märkvärdigt. Båtarna likasom gingo i en trappa. Några av oss blevo så rädda, när båten sjönk. Vi ha aldrig sett en sluss förr. Många, många människor resa till Trollhättan, för att se på vattenfallen.
Vi voro inne i en stor sal med sex stora maskiner. Vi kunde höra att det dånade. Det var maskiner för elektriskt ljus. Det går ledningar till Vänersborg. När fröken hemma vrider på en knapp i väggen, blir det ljust i rummet. Det är elektriskt ljus, som kommer från Trollhättan. Dövstumskolan har elektriska maskiner själv.
Dagen därefter, nämligen onsdagen den 4 Juni, hade vi lov till klockan halv 12 för att vila oss.
Senast uppdaterad: 2019-06-03 11:22
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
