Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Huset kallas än i dag för det Sellbergska huset efter spegelfabrikören Johan Fredrik Sellberg som hade sin verkstad och bostad här under 1800-talets första hälft.
För att ge hem och uppehälle för de som av egen kraft inte kunde försörja sig lät man uppföra ett fattighus vid Residensgatans södra ände. Här fick ett stort antal av stadens fattiga samsas om utrymmet, allt från barn till åldringar och sjuka.
Hur kunde en kvinna på 1860-talet, i den tid då de flesta kvinnor var omyndiga, lyckas att bli förmyndare för sin make? Ja, det får vi veta när vi i dag besöker Residensgatan i Vänersborg och den plats där en gång den tidigare pigan Anna Kajsa Pettersdotter fick rollen som förvaltare av ett tiotal fastigheter med en mängd bostadslägenheter och butikslokaler.
Museiparken var fram till 1860-talet obebyggd och något av gräns mellan stad och landsbygd. Här var det vildvuxet och ett tillhåll för dåtidens ”busar” vilket gjorde att man gärna inte passerade här under senare kvällar.
Nykterhetsrörelsen var en av de stora folkrörelserna som bidrog till betydande samhällsförändringar under det sena 1800-talet och i Vänersborg etablerades på kort tid inte mindre än fyra loger. I denna lokal låg den första, Hoppets stjärna.
Få platser i Vänersborg är så uppskattade som den vackra Skräckleparken med sina många grönytor, planteringar, näckrosdamm, promenadstigar och kaffestuga. Dock har Skräcklan inte alltid varit ett lockande område.
Kallkällan vid Skräcklan där ständigt friskt vatten porlade upp ur marken, tjänade under århundraden som en vattentäkt för vänersborgarna och källan blev också en populär mötesplats, bland annat vid studentfiranden.
