Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Är alla museiföremål värda massa pengar?

Gult stop från Vänersborgs museums samlingar.

Ett föremål har samlats in, dokumenterats och bevarats i en museisamling måste ju vara ekonomiskt värdefullt, eller? Visst kan ett föremål vara värt mycket pengar, men det är långt ifrån det som är viktigt i en museisamling.

Under andra världskriget kom en kvinna till gården Lundalen för att byta till sig mat. Som betalning hade hon ett trasigt stop som var med då Vänersborg brann ner till grunden 1834. Människorna som bodde på gården tyckte synd om kvinnan. De gav henne potatis i utbyte mot stopet.

För museet är detta en historia som berättar om ett föremål som kan ha varit med i Vänersborgs mest förödande stadsbrand, men också om den knappa mattillgången för delar av befolkningen i Sverige under första världskriget. Detta berodde dels på fattigdom men också på att matransoneringen fungerade dåligt under kriget, som ju Sverige var förskonat från.

På en loppis hade man säkert inte fått många kronor, om ens några för detta föremål.

När ett föremål tas in i en kulturhistorisk museisamling är det framförallt det kulturhistoriska värdet som bedöms. Ett antal frågor ställs till materialet, till exempel: vem har skänkt föremålet, vem har tillverkat det och vem har brukat det? Frågor som hur föremålet använts, om det speglar en tid och ett skeende som är viktigt att lyfta fram är också av betydelse.

Senast uppdaterad: 2020-11-30 09:26